Jaha!

Jag kom hem igår med plaskvåta strumpor o skor. Ett exceptionellt dåligt skoval när det är snöslask ute - mockastövlar med blank sula. Isande kall om mina fötter, precis som om jag skulle gått i slasket i bara strumplästen. Idiot. Jag vet. (Hade tur att jag faktiskt kom hem (!) på mina blöta sulor inser jag nu, hade lika gärna kunnat ligga på SÖS med brutna ben!)
Jack var snabbt framme hos mig och frågade förstås vad jag gjorde när jag satt och ojjade mig och värmde mig på toaletten på varma golvslingorna.
"Jag har blivit blöt och jättekall om mina fötter, känn får du känna va kall jag är! "
Lilla varma handen krafsar och klämmer på min fot lite;
"Ja-haa!". Glasklart. Kläm kläm på andra foten. "Den också kall!?"
Sen hoppar han upp och hänger sig runt min hals o kramas lite och klappar på mina kinder;
"Mamma, du har kalla kindor ocksså!!"

Mmmm... efter det mottagandet från lilla älsklingen behövdes inga värmeslingor längre.