
Det var väldigt uppskattat med pärlplattor - inte bara av henne utan även mamman som blev helt fast i pärlpillandet och skyddade sina mönster som om det vore värsta dyrgriparna. När Nova tröttnat stod hon bredvid och frågade:
- Är den klar nu mamma?
- Näe, inte än...
- Men vad ska det bli då?
- Du får se...
- Men är den klaaaar snaaaart mamma?
- Snart...
- Får jag seeee den nu då?
- nej, försiktigt! den är inte klar, du kan ju göra färdigt din egen där...
- Nä, jag orkar inte.
...
Snön kom till slut till Stockholm och då passade vi förstås på att vara ute lite och testa pulka och snöpuls... Jack gillar att vara ute, han tultar runt och upptäcker och testar allt! (till skillnad mot Nova som inte uppskattar snö och kyla lika mycket.)
När kompisen Lina kom och hälsade på satt de tillsammans i solen och filosoferade lite innan han klampade vidare i tö-snön. Han kunde till slut inte att röra sig eftersom skosulorna var lika höga som platådojjor. Vilka mysiga vintrar vi har va...
Fick en flashback häromdagen när jag lämnat barnen på dagis och fick en snöboll i huvet. Splash! Hade lust att gå tillbaka och nypa tag i busungen som gjorde det, men jag sansade mig förstås och ropade något glatt till den tokglada ungen som lyckats krama ihop till en snö-jord-vatten boll och dessutom lyckats pricka mig i kolan. Kul för honom.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar